Kundtjänst mail

Kundtjänst tel

Sankt Eriksgatan 117
Elevator C, Floor 6
SE-113 43 Stockholm

Stockholm

Göteborg

Linköping

Trollhättan

LinkedIn

Kemikaliehantering och graviditet i arbetslivet

Att arbeta med kemikalier kan innebära risker för både den gravida personen och fostret. Under graviditeten är kroppen extra känslig, och exponering för vissa kemikalier kan påverka fosterutvecklingen.

I Sverige finns därför tydliga regler och rekommendationer för att skydda gravida och ammande arbetstagare. Arbetsgivare behöver göra riskbedömningar och vid behov vidta åtgärder när en arbetstagare meddelar graviditet.

Syftet är att skapa en trygg arbetsmiljö där både arbetstagaren och barnet skyddas, utan att arbetet behöver stanna upp. I artikeln går vi igenom vilka kemikalier som kan innebära risker, hur riskbedömning ska göras och vilka förebyggande åtgärder som arbetsgivaren kan vidta för att alla ska känna trygghet.

Vissa kemiska ämnen kan påverka reproduktionen och fostrets utveckling. Exponering för skadliga kemikalier kan i vissa fall leda till missfall, fosterskador, låg födelsevikt eller för tidig födsel. Även fertiliteten kan påverkas av vissa kemikalier.

• Vilken kemikalie det handlar om.
• Hur stor exponeringen är.
• Hur länge exponeringen pågår.

Det är alltså inte bara förekomsten av en kemikalie som avgör risken, utan hur och i vilken omfattning exponeringen sker i arbetet.

Exempel på kemiska ämnen som kan innebära risk är:

• organiska lösningsmedel
• bekämpningsmedel•tungmetaller (t.ex. bly)
• laboratoriekemikalier och läkemedel.


I vissa fall är arbete med specifika ämnen helt förbjudet för gravida arbetstagare, exempelvis arbete där bly eller blyföreningar kan tas upp i kroppen.


Förebyggande arbete och säker kemikaliehantering

För att minska riskerna ska arbetsplatser följa Arbetsmiljöverkets regler om kemiska riskkällor. Det innebär bl.a. att man behöver:

• Identifiera farliga kemiska ämnen.
• Bedöma riskerna i arbetet.
• Använda säkra arbetsmetoder.
• Ha tillgång till säkerhetsdatablad.
• Använda rätt skyddsutrustning.

När en arbetstagare meddelar att hon är gravid ska arbetsgivaren i enlighet med Arbetsmiljöverkets föreskrifter göra en särskild riskbedömning av arbetsmiljön. Syftet är att undersöka om det finns arbetsmiljöfaktorer som kan skada graviditeten eller fostret.

• typ av riskfaktor
• hur stor exponeringen är
• hur länge arbetstagaren utsätts för risken.


Om risker upptäcks ska arbetsgivaren vidta åtgärder för att minska eller ta bort dom.


Åtgärder kan exempelvis innebära att:

• Arbetsuppgifter med farlig kemikalieexponering tas bort.
• Skyddsutrustning och säkerhetsrutiner förbättras.


Om det inte är möjligt kan den gravida arbetstagaren behöva få andra arbetsuppgifter eller omplaceras under graviditet samt under ammande period.

Om arbetsgivaren inte kan erbjuda en säker arbetsmiljö eller omplacera till annat arbete, kan arbetstagaren i vissa fall få graviditetspenning från Försäkringskassan.
 

Kemikalier & risker att vara extra uppmärksam på:

• Bly/Blyföreningar: Förbjudet arbete.
• Kvicksilver & Kadmium: Hög risk.
• Organiska lösningsmedel: Via hud eller inandning.
• Narkosgaser & Etylenoxid: Inom vård/laboratorie.
• Rök/Avgaser: Tobaksrök, motoravgaser, kolmonoxid.

Som gravid i arbetsmiljön bör du vara extra vaksam på kemikalier med följande faroangivelser:

• H360/H361: Reproduktionstoxiska (kan skada fertilitet eller det ofödda barnet).
• H340/H341: Mutagena (kan orsaka genetiska skador).
• H350/H351: Cancerframkallande.
• H370-H373: Organtoxiska. (Orsakar organskador)
 

Dessa märkningar finns på produktens etikett och/eller i säkerhetsdatabladet.
 

Sammanfattning

Arbete med kemikalier kan innebära särskilda risker under graviditet eftersom vissa ämnen kan påverka både den gravida och fostret. Genom att identifiera risker i tid, göra riskbedömningar och vidta rätt åtgärder kan arbetsmiljön göras trygg och hälsan kan säkras för både arbetstagaren och barnet.

Behöver ni hjälp att identifiera och riskbedöma kemiska risker kopplat till graviditet i er verksamhet?

– Så skapar ni en säker arbetsmiljö!

Buller är en vanlig arbetsmiljörisk inom exempelvis industri, verkstad och laboratoriemiljöer. Det kan orsaka permanenta hörselskador, tinnitus, stress och leda till försämrad kommunikation. 

I verksamheter där lösningsmedel, metaller eller andra ototoxiska ämnen (kemikalier som skadar innerörat) förekommer kan risken för hörselskador öka vid samtidig bullerexponering. Därför bör buller alltid ingå i den kemiska riskbedömningen för arbetet. 

Enligt föreskrifter från Arbetsmiljöverket ska arbetsgivaren: 

Undersöka och identifiera vart buller förekommer.

Bullermäta och exponeringsbedöma områden.  

Vidta tekniska och organisatoriska åtgärder.  

Genom ett strukturerat och dokumenterat arbetsmiljöarbete kan buller även integreras i den kemiska riskbedömningen. Med målet att förebygga hörselskador och säkerställa en trygg arbetsmiljö. 

Buller är oönskat ljud. Upplevelsen är subjektiv och påverkas av: 

• Ljudnivå och frekvensinnehåll.  
• Tid på dygnet.  
• Pågående aktivitet (arbete, vila, sömn).  
• Individuell känslighet. 

Allmän bullerstörning omfattar både upplevelsen av störningen och påverkan på aktiviteter, återhämtning och sömn. 

Buller är den miljöpåverkan som berör flest människor i Sverige. Exponering kan ge både kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekter. För verksamheter med bullrande arbetsmoment är det viktigt att förstå hur exponering påverkar hälsa, prestation och säkerhet. 

Forskning visar samband mellan långvarig bullerexponering och ökad risk för ovan nämda sjukdomar. Barn, skiftarbetare och personer med redan nedsatt hälsa är särskilt känsliga grupper. 

Kunskapsläget visar att buller inte enbart är en fråga om hörselskador. Långvarig exponering kan påverka: 

För arbetsgivare innebär detta att buller bör hanteras som en bred hälsorisk och integreras i det systematiska arbetsmiljöarbetet – särskilt i miljöer där exponeringen är återkommande eller kombineras med andra belastningsfaktorer, exempelvis kemikalier eller skiftarbete.    

För kemikaliehanterande verksamheter innebär detta att:  

Hörselrisk bör bedömas även vid måttliga bullernivåer om ototoxiska ämnen förekommer.  

Buller och kemikalier bör riskbedömas tillsammans.  

Hörselvårdsprogram kan vara motiverade även när bullernivåerna i sig ligger under traditionella insatsvärden.    

Detta understryker vikten av att integrera bullerfrågan i den kemiska riskbedömningen och i det systematiska arbetsmiljöarbetet. 

Behöver ni hjälp att identifiera och riskbedöma buller i er verksamhet? Välkomna att kontakta oss på Chemgroup. 

Företag som hanterar kemiska produkter ansvarar för att skydda sina medarbetare mot både akuta och långsiktiga hälsorisker. Kemiska riskkällor kan vara märkta produkter, ämnen som bildas i processer (som damm, gaser och avgaser), heta vätskor eller material som innehåller farliga ämnen, exempelvis bly eller asbest.

Exponering av kemikalier kan skada kroppen på olika sätt. Kemikalierna kan ta sig in i kroppen via munnen, andningsorganen eller huden. Skadorna kan komma omedelbart eller efter lång tid. Skador som visar sig efter lång tid kan uppstå av en enda kontakt eller på grund av att man varit i kontakt med kemikalien upprepade gånger, kanske under många år.

Riskerna påverkas inte bara av ämnets egenskaper – utan av hur det används, i vilka mängder och hur exponering sker. Kemikalier kan tas upp via inandning, hudexponering eller förtäring. Exempel på skador som kemiska riskkällor kan medföra:

• Hudeksem, brännskada, frätskada
• Allergisk reaktion, akut eller långvarig astma
• Förgiftning, cancer, påverkan på fortplantningsorgan

Grunden för säker kemikaliehantering är en genomarbetad riskbedömning

Ett säkert kemikaliearbete börjar med att ni:

• Kartlägger samtliga kemiska riskkällor
• Bedömer hur exponering kan ske i praktiken
• Analyserar konsekvenser och regelkrav
• Beslutar om och genomför rätt åtgärder

Riskbedömningen ska spegla verklig hantering i verksamheten och uppdateras vid förändringar. Exempelvis om ett säkerhetsdatablad uppdaterats eller att arbetsmomentet ändrats i hantering eller omfattning.

Effektiva åtgärder prioriteras enligt skyddshierarkin:

Välj mindre farliga produkter och material

Använd tekniska lösningar, exempelvis slutna system eller
ventilation

Begränsa exponering genom organisatoriska åtgärder5.Använd personlig skyddsutrustning

Tydlig märkning, säker förvaring, fungerande beredskapsplaner och välinformerade medarbetare är avgörande för att undvika incidenter.

För särskilt farliga ämnen – exempelvis allergiframkallande, cancerframkallande, mutagena, reproduktionsstörande ämnen, asbest eller kvarts – gäller skärpta krav på utbildning, dokumentation och kontroll.


Ett systematiskt arbetssätt minskar risker och stärker verksamheten

Ett strukturerat och kontinuerligt arbetsmiljöarbete minskar olyckor, ohälsa och juridiska risker – samtidigt som det stärker säkerhetskulturen på arbetsplatsen.

Nyheter

Chemgroupnyheter

Kunskapsdelning ifrån Chemgroup - V13

Kunskapsdelning ifrån Chemgroup - V11

Kunskapsdelning ifrån Chemgroup - V9

Branschnyheter

Nya ämnen på kandidatlistan

Rapportering av mikroplaster

Nya kemikalieregler 2026